Utbyte i Tyskland

Halloj! Eva Kuurberg heter jag, 19 år och kommer från Liljendal, Lovisa. Jag har studerat till merkonom vid Careeria sedan hösten 2024, och nu på våren 2026 tar jag min examen.

Jag valde att söka till Careeria då jag tyckte att det verkade som en bra skola och att det verkade som en bra utbildning. Att bli merkonom innebär även ett brett utbud av arbetsmöjligheter. Man kan till exempel jobba som butiksbiträde i en butik men även sitta i ett kontor och hålla på med till exempel bokföring. Så bara tanken på framtida arbetsmöjligheter lockade även mig. Och så kan man ju förstås också studera vidare om man vill.

Mina förväntningar inför studierna var ganska så blandade. Jag hade hört ganska så blandade åsikter av studerande som hade gått här men även av studerande som gick där när jag ansökte om studieplats. Det var ganska 50/50 men jag kan säga att jag tycker att det är en jättebra skola och jag har trivts oerhört bra.

Det som var överlägset det bästa med mina studier var att jag under våren 2026 fick åka på ett cirka två månaders utbyte till Tyskland. Från början var det meningen att jag skulle åka på ett ”allmänt utbyte” men det skulle ha inneburit att jag inte skulle kunna ta min examen nu på våren. Jag skulle i stället varit tvungen att vänta till julen för att ta examen. Och det ville jag inte.  Men så började min lärare prata om att skolan hade börjat att samarbeta med en hotellkedja i Tyskland. ”GCH HotelGroup” heter den. Jag blev tagen direkt och tyckte att det lät som en bra idé. Att åka på utbyte till ett av deras hotell innebar även att jag kunde ta min examen när jag hade önskat.

I november 2025 översatte jag min CV samt att jag skrev min ansökan som skulle skickas till hotellkedjan. I början på december skickades min ansökan och min CV in. I samband med att de skickades in blev jag även inkallad på en intervju. I mitten av januari 2026, 14:de närmare bestämt, var det dags för intervjun. Jag var jättenervös. Jag ville skriva ner saker som jag kunde säga om mig själv och varför jag ville åka och jobba för dem. Men jag kunde inte. Jag var så nervös. Men bra gick de. Under intervjun fick jag reda på att jag fick åka dit och praktisera. Jag blev överlycklig.  Under resterande tiden av januari samt hela februari hade jag kontakt med projektledaren i Tyskland. Vi hittade ett hotell utanför Düsseldorf som vi trodde att skulle passa mig bra, samt att jag fick mer information om utbytet och hotellet, samt annan information som kunde vara bra att ha.

Den 1 mars packade jag mina väskor och flög till Düsseldorfs flygplats. Jag var jättenervös. När jag kom till Tyskland tog jag en taxi till hotellet, det gick ganska snabbt. Flyget tog cirka två timmar och taxin tog cirka 20 minuter. Hotellet som jag skulle praktisera vid hette ”Wyndham Garden Düsseldorf Mettmann”. Väl på hotellet gick jag till mitt rum som jag skulle bo i under praktiken.

Hotellet som jag jobbade och bodde på.

Nästa dag började praktiken. Med tanke på att det var första dagen så var det en lugn dag. Jag fick följa med och se vad de gjorde i receptionen samt jag fick en rundtur av hotellet och så fick jag förstås träffa många nya människor och en hel del information som var bra att veta.

Andra dagen började praktiken ordentligt. Jag fick samla in disk och torka av borden som gästerna hade suttit vid. När morgonmålet var förbi var det dags för att städa undan morgonmålet samt att dammsuga restaurangen. Efter städningen skulle alla bestick, glas och muggar poleras. Under dagen skulle även buffén göras i ordning för nästa dag. Och när man var klar med det fanns det annan städning som man kunde göra, städning som skulle göras varje vecka. Den städningen bestod av bland annat att tvätta speglarna och dörrarna samt att torka av stolarna och att torka damm. Alla dagar såg ganska likadana ut när man jobbade på serviceavdelningen.

Vissa dagar fick jag även jobba i housekeeping. Då skulle man kolla att rummen såg bra ut. Man skulle torka eventuellt damm, kolla så att spegeln och att allt annat var rent och snyggt, och var det inte det så skulle man rengöra det. Och så skulle man se till att det fanns rätt antal handdukar och att det fanns tillräckligt av tvålarna. Om det inte fanns det så skulle man lägga till det.

Över lag så blev det oerhört sällan långtråkigt. Jag hade extremt bra kollegor så vi pratade med varandra en hel del, vi kunde ha seriösa konversationer men för det mesta skämtade och skrattade vi med varandra.

Under tiden som jag var där var där även två andra personer som hade praktik. Den första praktikanten var där tre veckor med mig ganska så i mitten av min praktikperiod. Den andra praktikanten var där under mina två sista veckor där. Det var ganska roligt att ha andra praktikanter med sig.

Förutom att hålla på med städning av olika slag så fick jag även ställa i ordning rum som skulle användas av olika grupper från trakten. Vissa skulle endast ha stolar radade i rummen medan andra skulle ha bord, stolar, glas och dryck med mer. Under flera av dessa tillfällen skulle vi även samla in kärlen som de använt, ibland skulle de även bytas ut mot andra rena kärl. Och så höll vi över lag på med servering. Redan första veckan gick jag med en bricka med glas och dryck på ena handen och med andra handen bakom ryggen. Men då hade jag en handledare som följde efter mig som såg till att allting gick bra. Det hade jag över lag så gott som alltid, jag var nästan aldrig helt ensam. Vi skulle alltid vara så professionella som möjligt. Och ärligt talat så tyckte jag att det inte var allt för svårt. Jag tog modell av hur och vad de andra gjorde och det gick rätt så bra.

Hotellet var ganska bra placerat i stan. Det gick bussar förbi flera gånger dagligen, och det var inte alls långt in till stan. De dagar som jag jobbade gick jag ganska så ofta in till stan, det var bara två kilometer att gå så det gick ganska så snabbt. Under mina lediga dagar försökte jag oftast att vila upp mig då jag hade ganska så långa arbetsdagar. Men några gånger hoppade jag på en buss som tog mig in till Düsseldorf där jag spenderade de dagarna. Bussresan tog cirka 50 minuter, men det gick snabbare än vad man kunde tro. Både Düsseldorf och Mettmann är otroligt fina städer, och jag skulle hemskt gärna åka dit igen.

Vy av Mettmann.

Vy av Düsseldorf från stadens landmärke ”Rheine Tower”.

Över lag tycker jag att det var ett lyckat utbyte. Jag fick lära mig mer nytt än vad man kan tro, bra arbetserfarenhet och många nya vänner. Samt att jag även lärde mig lite tyska. Att åka på utbyte är bland det bästa som jag har gjort och om jag får chansen i framtiden att på nytt åka på utbyte så kommer jag att ta den. Förutom all erfarenhet som jag fick förändrades även jag som människa på olika sätt. Jag blev till exempel mer självständig, största anledningen till detta är att jag var där ensam. Allting som jag gjorde, gjorde jag själv.

Jag tycker att alla som får chansen att åka på utbyte borde tar den. Alla får inte den chansen och om du får den så är du lyckligt lottad. Jag skulle även rekommendera utbyte lite extra för dem som tycker om att upptäcka nya platser, vill träffa nya människor och få fantastiska minnen för livet.

Att åka på utbyte är som sagt det bästa som jag har gjort och jag hoppas att de som får chansen att åka på utbyte tar den.

Vy över Düsseldorf sedd från flyget på väg tillbaka till Finland.

Merkonomstuderande Eva Kuurberg.