Vi går mot ljusare tider

30.3.2022

Punainen taivaanranta.

Söndagen den 20 mars var det vårdagjämning. Dagen då det börjar nalkas tecken på vår och sommar. Dygnet då dag och natt är så gott som lika långa. Dagen som är tröskeln som bryter vintern. Den gångna vintern var i landet, och framför allt här i södra delarna av Finland, mycket snörik och tidvis kall. I skrivande stund smälter solen snödrivorna, men trots allt förtäljer Meteorologiska institutionens officiella mätstation i Harabacka att snödjupet är ännu 19 centimeter. Isarna på vattendragen i våra trakter har snabbt blivit farligt svaga och på många ställen i yttre skärgården har det inte förekommit något istäcke under hela vintern.

Den första ordentliga vintern på länge har utgjort utmaningar för underhåll av vägar och gårdsplaner. I dagspressen har stadens invånare kritiserat stadens sätt att sköta (eller låtit bli att sköta) underhållet främst på vägar och gångbanor. Helt klart har det rått brist på både manskap och utrustning och man har inte haft möjlighet att sköta vinterunderhållet på samma nivå som tidigare. Nu i menförestider, då snön och isen smälter på dagen och fryser igen nattetid, är vägarna och trottoarerna som glashala potatisåkrar och risken till skador på bilar samt benbrott på fotgängare är påtaglig.

Söndagen den 27 mars började sommartiden. Den lokala tiden justeras fram en timme i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag eller för att nyttja dygnets soltimmar bättre och på så sätt spara energi. Detta härstammar sig från tiden efter första världskriget, då bland annat oljan var en bristvara. I dagens läge förorsakar klockjusteringen främst sömnproblem samt kostnader och det har varit livlig diskussion om att slopa den årliga tidsändringen, men tills vidare har man inte inom EU kunnat enas om detta. Trots allt går vi mot ljusare tider.

I över två års tid har vi tampats med Coronaviruset Covid-19 och dess mutationer. Lyckligtvis har vi haft tillgång till vacciner och i skrivande stund har Finlands befolkning erhållit till 86,2% två vacciner och till 58,0 % tre vacciner. Detta har medfört att samhället kunnat så småningom lätta på restriktionerna och stegvis återgå i riktning mot det normala. En tidsperiod på över två år är en mycket lång tid i ens liv. Dessa två år har för ungdomen känts extremt länge och betungande, och detta kommer att sätt spår i samhället både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. En återhämtning tar tid och troligtvis kommer viruset att fortsätta sin framfart på jorden i en eller annan form. Således ännu kan vi inte utropa en fallseger i kampen mot coronaviruset, men vi går emot ljusare tider.

En dyster och tragisk händelse utspelas för tillfället i Östeuropa. En konfliktsituation har eskalerat och för tillfället utsetts milliontals människor för horribla lidanden, för att inte att tala om en lång och besvärlig återuppbyggnadstid efter konflikten. Ett stort hopp sätts på diplomatiska lösningar för att få ett snabbt slut på händelserna och att vi så snabbt som möjligt går emot ljusare tider.

Att gå emot ljusare tider betyder en förändring mot något bättre jämfört med det rådande läget. Eller så är det något rent fysiologiskt, såsom den astronomiska våren, som medför mer ljus dag för dag. För många är våren jobbig. Dagslängden blir längre och man stiger tidigare upp och lägger sig senare och därmed blir sovtiden kortare. Detta sägs vara en orsak till vårtrötthet, trots de ljusare tiderna.

Efter ett långt läsår med inslag av Covidkryddat distansarbete, inväntar mången på våren och framför allt på sommaren. Under ett läsår sker det en massa saker på individnivå, lokalnivå eller på det internationella planet. Vi drabbas av händelserna oberoende om vi vill det eller ej. Vinterns halka kommer varje år, sjukdomar och farsoter härjar årligen och vi påverkas av händelserna i världen. Men det sägs att det alltid blir solsken efter regnet. Det kan ta en tid innan solen igen skiner, men det gör den garanterat. Vi går mot ljusare tider.

Frank Backman
Utvecklingschef, rektor för den svenskspråkiga utbildningen i Careeria