Plan för jämställdhet och likabehandling

1 Lagstiftningsgrund för planen för jämställdhet och likabehandling 

Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män 609/1986​ förpliktar läroanstalten att utarbeta en jämställdhetsplan för att motarbeta diskriminering på grund av kön eller sexuell identitet i läroanstalter och i den  professionella utvecklingen.  

Diskrimineringslagen​ förutsätter att läroanstalten har en plan för nödvändiga åtgärder för att utvärdera och utveckla förverkligad likabehandling. Ingen ska diskrimineras på grund av någon orsak som gäller en personlig  egenskap. Diskriminering som avses i denna lag är förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier,  vägran att göra rimliga anpassningar samt instruktioner eller befallningar att diskriminera.  

Läroanstalten ska utvärdera förverkligandet av jämställdhet och likabehandling i sin verksamhet, samt skrida till  nödvändiga åtgärder för att främja jämställdhet och likabehandling.  

Främjandet av jämställdhet inom Careeria är inte bara en fråga om förverkligad rättvisa, det är ett led i att skapa förutsättningar för en trivsam och motiverande läro-omgivning. Då allas kunnande och arbete uppskattas på ett rättvist sätt, bidrar detta till både studerandes och personalens välmående.  

Målsättningen är en jämställd, samarbetsvillig och resultatrik arbetsmiljö i vilken jämställdhet är en del av verksamhetskulturen. Främjandet av jämställdhet är en skyldighet som berör alla inom läroanstalten. 

Särskild uppmärksamhets fästs vid attityder som försvårar förverkligandet av jämställdhet och likabehandling.  diskriminerande attityder är ofta omedvetna och diskriminerande strukturer svår att upptäcka. Att främja jämställdhet och likabehandling utan att bearbeta attityderna ger ofta ett ytligt och kortsiktigt resultat. 

2 Jämställdhet och likabehandling 

Val av studerande görs i enlighet med yrkesläroanstaltens antagningsgrund (Undervisnings- och kulturministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildningar för yrkesinriktade  grundexamina). ​https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2017/20170699   

Studerande har rätt att få undervisning i enlighet med undervisningsplanen, samt handledning och stöd i undervisningen omedelbart då behov framkommer. 

Verktyg, ämnen och undervisningsmaterial är tillgängliga för alla. Studerande får inte utsättas för ojämlik behandling till exempel på grund av att studerande har rätt att använda egen digital utrustning. Studerande har  rätt till den kostnadsfria elevvård som studierna förutsätter samt rätt till de i lag stadgade studiesociala förmånerna samt tjänsterna. Till allt detta tidigare nämnda har den studerande rätt oavsett hemkommun. 

2.1 Studiemiljö  

Deltagare i undervisning har rätt till en trygg studiemiljö. Studieförhållanden anpassas så att de är lämpar sig för samtliga studerande. Även om undervisningen är så könsneutral som möjligt, det vill säga att man fäster så lite vikt som möjligt vid studerandes kön, så tas hänsyn också till så kallad könssensitivitet.  

Alla uppmuntras hitta sina personliga styrkor. Målsättningen är att förebygga förekomsten av diskriminering, strävan är att eventuella fall av diskriminering upptäcks och att ingripande sker med omedelbar verkan. 

En verksamhetskultur som värdesätter mångfald och dialog utvecklas, jämställda möten och växelverkan uppmuntras. Kulturell mångfald ses som en positiv resurs, människor med olika bakgrund bidrar med  kompletterande kunskap. 

Studerande och till läroanstalten tillhörande personal har rätt att bestämma vad hen för andra berättar om sitt  hälsotillstånd eller handikapp. I fråga om minderåriga studerande görs en överenskommelse alltid med vårdnadshavaren. I verksamheten utgår man från det som i första hand gagnar studerande och respekterar  studerandes rätt att uttrycka sin åsikt samt respekterar studerandes åsikter. 

2.2 Respekt för andras integritet 

Alla studerande samt personalen i läroanstalten bör behandla varandra med respekt och bemöta varandra likvärdigt. Läroanstalten godkänner inga former av psykiska eller fysiska sexuella eller andra trakasserier, varken  mot enskilda personer eller grupper. Ingripande sker i fall av osakligt språkbruk eller beteende. Om en studerande utsätts för könsrelaterade trakasserier, ska detta påpekas för den som trakasserar. Om det inte  hjälper, ska ärendet anmälas hos någon i läroanstaltens personal. Det är de vuxna vid läroanstalten som ansvarar för att man alltid skrider till åtgärder i fall av trakasserier. I allvarliga fall är det alltid fråga om brott och dessa fall utreds av polisen. 

2.3 Bedömning av studieprestation 

Grunden för bedömning av studieprestation bygger på förutsättningarna att nå de målsättningar som uppges i fråga om examen. Målsättningarna och bedömningsgrunderna formuleras för de studerande. Studerande uppmanas sätta upp mål för det egna lärandet. I bedömningar jämför man inte studerandes resultat med varandra, ej heller bedöms studerandes resultat utgående från person, temperament eller andra personliga egenskaper. Bedömningen ska stödja lärandet. Vid bedömning används många olika förfaringssätt och läraren ger studerande kontinuerlig återkoppling om studerandes framsteg. ​De studerande ges möjlighet att visa sitt  kunnande på olika sätt. ​Studerande har rätt att av läraren få personlig information om vilka bedömningsgrunder som tillämpats. Careerias slutvitsord ges på likvärdiga grunder. 

2.4 Jämlik behandling 

Motsatsen till jämlikhet är ojämlikhet, ojämlik behandling kan vara trakasserier. Trakasserier kan vara medvetna eller omedvetna. Trakasserier kan vara systematiska och genomtänkta eller bero på vanor och praxis vid vilka man inte fäst uppmärksamhet. Man har vant sig vid att prata eller fungera på ett sätt som sårar, förminskar eller utesluter ur gemenskaper. Läroanstaltens rutiner och strukturer kan upprätthålla och förorsaka ojämlikhet. Därför ska läroanstaltens rutiner, praxis och undervisningsmaterial utvärderas ur jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 

Positiv särbehandling 

Proportionerlig positiv särbehandling som syftar till att främja faktisk likabehandling eller undanröja olägenheter  som beror på diskriminering är inte diskriminering. 

Exempel på positiv särbehandling: 

• separat undervisning i språk och samhällslära 
• för prov- och testtillfällen ger läroanstalten anpassat stöd och träning 
• handledning för användning av samhälleliga  tjänster. Till exempel bankärenden, jobbsökning, sysselsättningsstöd och TE-tjänster 

Positiv särbehandling är inte diskriminering så länge behandlingen grundar sig på lag och har ett godtagbart  syfte. Förfaringssätten för att uppnå syftet är proportionerligt. 

3 Främjande av jämställdhet och likabehandling 

 3.1 Kartläggning av jämställdhet och likabehandling 

Jämställdhets- och likabehandlingsplanen grundar sig på en utredning av läroanstaltens nuläge i fråga om  jämställdhet och likabehandling.  

För att kartlägga läroanstaltens jämställdhetsläge: 

• identifieras graden av de egna handlingarnas inverkan på verksamhetens atmosfär genom att sammanställa en studerandeprofil för läroanstalten: kön, medborgarskap och modersmål 
• granskas INKA-responsen studerande gett under läsåret med fokus på delarna: undervisning, handledning, vägledning och studier, studieatmosfär, diskriminering och trakasserier. Responsen används som stöd för att utveckla åtgärder som främjar jämställdhet och likabehandling 

För jämförelse och precisering kan också följande utnyttjas: 

• Information ur den riksomfattande undersökningen Hälsa i skolan (Institutet för hälsa och välfärd / THL) 
• TEAviisari och andel av den elevvård belägenhetskommunerna (Askola, Borgå, Lovisa) erbjuder. 

3.2 Yrkesstudiernas studeranderespons

Med hjälp av yrkesstudiernas studeranderespons följer man med hur tillfreds studerande är med utbildningens arrangemang och effektfullhet. De ansvariga organisatörerna för yrkesstudierna, som innehar undervisnings- och  kulturministeriets tillstånd att ordna utbildning, ansvarar för insamling av responsen. Responsen avges anonymt. Resultaten används på nationell nivå och internt för uppföljning av kvaliteten. Den nya lagen om yrkesutbildning  trädde i kraft 1.1.2018 och de i enlighet med denna lag förnyade studerande-enkäterna togs i bruk 1.7.2018. 

Responsen samlas in av de studerande som har som mål att avlägga en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen eller en eller flera examensdelar. Man ber inte in respons av de studerande som genomför utbildning som handleder för yrkesutbildning eller utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv ​(VALMA).  

De studerande ger respons två gånger under sin studietid: i inledningsskedet då den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK) har godkänts för första gången och i slutskedet av studierna då den studerande har visat sitt kunnande i examen eller den/de examensdelar som satts upp som mål i PUK. Påvisandet kan i det här fallet vara ett yrkesprov eller t.ex. en prestation inom de gemensamma examensdelarna  i enlighet med PUK. 

Resultaten från studeranderesponsen används av utbildningsanordnare, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen samt arbetslivskommissionerna i uppföljningen och utvecklingen av kvaliteten. 

Alla responsfrågor producerar information som stöd för utvecklingen. Därtill inverkar en del av frågorna på den genomslagsfinansiering som ingår i beräkningsgrunden för finansieringen av yrkesutbildningen och beviljas utbildningsanordnarna från och med år 2020. Hur studeranderesponsen används i finansieringsberäkningen är fastställt i undervisnings- och kulturministeriets förordning 415/2018. 

Studeranderespons (pdf) 

Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen: startenkät (välj Careeria)

Utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen: slutenkät (välj Careeria)

3.3 Åtgärder och instruktioner under perioden 2020–2023  

Åtgärder för att främja likabehandling  

3.3 Planen för jämställdhet och likabehandling, utarbetande, kommunikation och uppdatering  

Utgångspunkten för planen för jämställdhet och likabehandling är läroanstaltens utredning över jämställdhetssituationen. Utredningen görs vart tredje år av en arbetsgrupp med representation av undervisning, elevvård samt studerande. Ledningsgruppen fattar beslut om arbetsgruppens sammansättning, arbetsgruppen fastslår konkreta och jämlika åtgärder för förverkligande av likabehandling och jämställdhet inom Careeria Ab. 

Personalen och de studerande bekantar sig med det uppdaterade innehållet i planen för likabehandling och jämställdhet. Planen sparas på intranät och Careerias externa sidor.  

BILAGA 1. ”Jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga” (pdf)